Färgchock och sjuksmock

Årets sista pass gick av stapeln redan i fredags. Ett rätt uselt pass eftersom jag utmanade ödet och åt äggröra till lunch. Åh så nyttigt och ändå ack så dåligt för min kropp. Magknipet dök upp en halvtimme senare och jag försökte rädda upp med samarin (vilket antagligen var anledningen till att jag inte blev liggande i soffan). Kände mig rätt okej när jag åkte till gymmet, men när jag tog i lite extra så kom krampen. Så nä, det är nog lika bra att hålla fast vid att jag helt enkelt inte kan äta ägg. Jag får vara glad över att jag fortfarande kan baka med ägg åtminstone.

Något som däremot föll bra ut var testet av mina nya Five Fingers. Jag testsprang en kilometer på bandet och travade sedan runt på gymmet med dem. Fem tummar upp får de än så länge. Och färgerna är ju minst sagt härliga. Speciellt till mina galna träningstights.

Men varför årets sista pass i fredags? Det är ju tre dagar sen dess. Tja, den där förkylningen som har fällt hela min familj satte förstås klorna i mig. Jag tror att jag kanske kommer lindrigare undan än dem och klarar mig med enbart enorma mängder snor i hjärnan, nysningar och ett (!) rinnande öga. Åtminstone känner jag mig bättre idag än jag gjorde igår, så jag hoppas att det inte vänder igen.

Och jo, jag blev sur när jag insåg att jag blivit sjuk. Som ättika. Vilket egentligen är rätt bortkastat. Jag blir ju liksom inte sjuk så ofta och nån gång per år borde jag ju kunna ta. Men jag hade ju planerat. Två veckors ledighet från jobbet skulle ju innebära två veckor av tid att träna. Men nu får det helt enkelt bli en massa tid till att planera kommande träning istället. Sätta ihop pass och ladda inför yogan som drar igång nästa vecka.

Och fira nyår med den bästa lilla familjen av två- och fyrbeningar. Gott nytt år!