Svaret är kanske vila

Men nä, den där styrkepeppen har inte varit med den senaste veckan. En svag känsla men inte riktigt närvarande liksom. Och när peppen inte finns så är det visst fritt fram för jämförelsemonstret att härja runt. Självtvivel och hela ohärligheten. Blicken i spegeln som säger "Äsch, det är ingen idé, det händer ju inget". Känslan av att vara svag, vara på fel ställe, vara fel.

Det kan vara så att kroppen säger "Hörrudu, nu vilar vi upp oss litegrann och landar" så jag testar det nu. I morse valde jag promenad istället för att åka till gymmet och i morgon ska jag visserligen gå på ett intervallpass på lunchen men det känns roligt. Jag ska göra saker som jag tycker är roliga just nu istället för att tvinga mig själv att göra saker som jag brukar tycka är roliga annars.

Apropå vila så har min kropp fått sig vila i form av fasta. Jag som för inte så länge sen skrev att fasta inte var min grej. Fast en krånglande mage (den sparkade bakut efter lunchen både i tisdags och igår, trots att jag åt helt olika saker) fick mig att bestämma mig för att ge det en till chans. Och det har gått bra. Middag strax efter sju och en magsnäll smoothie på blåbär, havremjölk och kokosvatten strax innan åtta och så fasta till för en timme sedan då jag åt lunch. Ingen ilska, hanterbara hungerkänslor och ingen krånglande mage än så länge. Enda problemet är att mina händer och fötter har varit iskalla hela förmiddagen, men eftersom jag ändå inte kommer att göra pf varje dag så gör det inte så mycket.

Eftermiddagskaffet kommer att få sällskap av samma sak som jag vanligtvis skulle ha ätit till frukost och så middag ikväll och nötter framför tv:n. Problemet när jag fastade sist var att jag nog inte fick i mig tillräckligt under ätfönstret helt enkelt.

I morgon går jag tillbaka till att låta frukost bli första målet och så hoppas jag att peppen kommer tillbaka under helgen. Om så är fallet så ska jag planera den kommande månaden, om inte så fortsätter jag med yoga och vila. Och försöker att inte låta jämförelsemonstret härja.

De sex veckorna är förbi

Den här utmaningen. Jag glömde snudd på bort den. På ett bra sätt.

Jag har ökat på vikterna på gymmet. Vågat testa gränserna.Vad är det värsta som kan hända om jag lastar på några extra kilo? Att jag inte orkar och får sänka. Men för det mesta så har jag orkat. En gång flinade jag till och med av lycka över att orka de skitstora hantlarna när jag körde hantelpress.

Sockret har passerat rätt obemärkt förbi där ute i periferin. Några ynka rutor choklad har försvunnit ner men i övrigt inget godis. När jag fyllde år förra veckan bakade jag till och med sockerfritt och var fullt nöjd med det.

Jag har ätit bra mat. Mycket hemlagat, precis som tidigare, och några mindre bra saker som smakat gott. När det gäller maten så hann jag ju pröva på periodiska fasta ett par dagar också, trots att det inte fanns med i ursprungsplanen. For a reason, visade det ju sig.

Så sammanfattningsvis: Starkare är jag. Mer synliga muskler vete fan om jag har, men min rumpa har lagt på sig lite mer put. Och sockret klarar jag mig rätt så bra utan.

Morgontränaren morgonsov

Morgonträning är min grej. Åtminstone på gymmet (för hemmaträning så är jag fortfarande lite bekväm om mornarna). Oftast morgontränar jag innan jobbet tre dagar i veckan. Har inga nämnvärda problem med att komma upp strax efter fem, speciellt inte nu när det är såpass ljust ute vid den tiden. Morgonträning brukar bädda fint för ett bra humör under jobbdagen och en skön trötthet på kvällen.

I morse ringde väckaren 05.07. Jag har ett svagt minne av att jag tänkte att jag sovit så dåligt under natten att jag nog borde fortsätta sova så jag stängde hela sonika av väckaren. Började trycka lite planlöst för att ställa en ny väckartid, men nä, det var ju för krångligt så jag la bort mobilen och somnade om.

Nu vaknade jag i hyfsad tid ändå, jag försov mig "bara" en halvtimme, men mycket märkligt beteende från min sida. Tydligen krävde kroppen extra sömn, och det ska den ju för all del få, men då kan den ju se till att ställa om väckaren också. Ok, kroppen?