Skönspring

Söndagar är lika med skönspring. Det vill säga att springa utan att känna något måste. Jag måste inte springa si och så långt. Jag måste inte hålla ett visst tempo. Jag springer för att det är skönt och för att jag ska vilja springa igen.

Igår sprang jag för första gången i ett skoterspår. Skönt den första biten då spåret var ordentligt packat. Mindre skönt efter ett tag när spåret inte var lika uppkört. Jobbigt som tusan snarare. Men vet ni, då gick jag en bit. Sen kom det bästa: nere på sjön har någon kört med bil. Gjort en bana och sladdat bort snön. Springa på nästan ren is med broddar är en dröm, I'll tell ya. Och fint att se omgivningarna från ett perspektiv som jag inte sett det från än.