Jag har inte tränat på två veckor. Det har inte hänt på över ett år.
Inte ett enda besök på gymmet, inget springande (vilket jag ändå inte verkar göra överhuvudtaget numera), ingen yoga. Inte ens en ynka promenad.
Anledningen stavas förkylning. Jag har på senare år blivit förkyld väldigt sällan. Senast var under mellandagarna förra året. Den gick över rätt snabbt, ungefär som vanligt. Den här gången däremot. Jag låg utslagen hemma i fyra dagar. Så länge har jag aldrig varit hemma från jobbet. Kom på benen under förra helgen, men fick tillbringa rätt många nätter sovandes i soffan. Sittande, för att slippa väcka sambon och lindra hostattackerna.
I måndags var jag åter på jobbet. Blev andfådd av att stå.
Under veckan har jag hostat. Och hostat. Inte orkat (eller velat, pga spöregnet som drabbade mitt län) gå ut på lunchen. Däckat i soffan.
Jag hostar fortfarande, men jag tror att det finns hopp om liv. I morse kunde jag äntligen ta en lugn skogspromenad, men jag ansträngde mig för att gå långsamt. I eftermiddags gick jag på yinyoga.
Jag inser att jag är lite bortskämd med lindriga förkylningar och snabb återhämtning. Och jag inser hur det påverkar mitt humör att inte kunna röra på mig som jag vill. Kort stubin.
Jag längtar tillbaka till gymmet, men med tanke på att hostan hänger kvar så får det vänta. Promenader, lugn yoga. Ett försök att planera den kommande styrketräningen kanske?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar