I morse på gymmet upptäckte jag minsann en definition på insidan av armarna, en härlig grop vid biceps. Yay! Lite svårt att beskriva varför jag blir glad över en grop, men för någon som nästan aldrig har sett röken av några egna muskler så är det rätt häftigt när de visar sig.
Apropå synliga muskler så har det ju pågått en ordentlig debatt kring tränings- och hälsobloggar på sistone. Om vad som visas upp och inte, om ideal, om redovisning av kalorier och tyngd på vikter, om hetsen kring att bara äta ren och ekologisk mat, om att jaga muskelmassa och trimma bort fluff.
Det är klart att det är svårt att bara ta till sig av de bra sakerna, att sortera bort det som ställer till det i ens hjärna. Jag tror att mat och träning ställer till det i mångas huvuden, helt enkelt.
Jag mår väldigt bra av att träna. Jag mår bra av att känna att kroppen svarar, att jag orkar mer och att det ger mig rutiner. Och jag mår bra av att känna mig fin, att se stark ut. Det känns som något man inte ska erkänna, men så är det. Samtidigt handlar det om mina ideal gällande mig själv, vad som fungerar för min kropp. Givetvis är jag delvis färgad av hur idealen i samhället ser ut, men hey, jag jobbar på att hitta mig själv och jag har kommit långt.
I november körde jag ju en utmaning med mig själv. För att ta fokus från skitnovember och pusha mina gränser. Och det gick ju bra! Jag har gått och funderat på att köra i gång en utmaning igen, men blåsvädret kring kost och hälsa har fått mig att tveka. En utmaning nu skulle handla om att minska på fluffet och på så vis få musklerna att synas lite mer. Men av vilken anledning?
Så jag har tänkt såhär: jag behöver utmana mig själv. Som det är ju så snurrar jag runt i samma hjulspår. Jag tränar, äter hyfsat och mitt fokus ligger... ingenstans, egentligen. Jag vill ha fokus! Och jag vill se att det händer något. Vad jag sedan skriver på min blogg lär inte ge några större ringar på vattnet eftersom det inte är så många som hänger här. Jag kommer att fota mig själv så att jag kan jämföra, men jag vete fan om jag kommer att lägga upp några bilder här. Eller så gör jag det.
Jag har inte tänkt mer än såhär (ehm, det räcker kanske?), men jag vill bli starkare och se starkare ut. Jag tror inte att jag kommer att hetsa mig själv och jag tror inte att jag kommer hetsa någon annan.
Härligt med grymma biceps! Det viktiga är att man hela tiden utgår från sig själv och ens blogg ska avspegla ens liv. Sedan anser jag att det är upp till läsarna att läsa de bloggar som inspirerar en själv samtidigt som man som läsare hela tiden måste komma ihåg att det som syns på bloggen är inte allt i bloggarens liv.
SvaraRadera