Värken

Förkyld vill man ju helst aldrig bli (även om jag otaliga gånger drömt om den där lagoma förkylningen som gör att jag inte kan jobba med kan njuta av att ligga hemma i soffan och kolla serier - har hittills aldrig hänt). När man har en två månader gammal bebis vill man absolut inte bli förkyld med risk att smitta den lille. Så i för några dagar sedan kröp paniken på lite. Ont i kroppen. Nej!

Och sen kom jag på att det ju är så träningsvärk känns. Heh. Det var ju ett tag sen, så att säga. Nu är det ju inte den där jagharingenkontrollöverminkroppfördetvärkerså-träningsvärk, utan mer en lätt värk och stelhet. Men träningsvärk är det ju onekligen. Och knäppt nog så längtar jag efter lite mer förlamande träningsvärken. Heh. Kommer att dröja ett tag, men snart så!

Den tog den

Om det där hoppandet ner från en box igår morse gav träningsvärk?

Ehm, jo. Nåt så fruktansvärt. Försökte mjuka upp mig själv med en promenad och yoga, men nja, fortfarande stel som ett kylskåp.

Yinyogan i morgon kan bli... intressant (-are än vanligt).